At our best behavior

Shopping med "förhinder", typ

Kategori: Allmänt

Den här veckan har jag varit en riktig stöniga Allan-kund.

Samma kväll som jag köpt den gröna jackan i butik kom ett mail från H&M att de hade 50% på utvalda varor på nätet. Självklart var jackan med. Jag gjorde en beställning och lämnade tillbaka den butiksköpta jackan dagen efter. Två hundra kronor är ändå två hundra kronor. 189 kr för att vara exakt. (Jo 249 kr, you do the math.)

Några dagar innan hade jag köpt lite barngrejer på Lindex, två bodysar, lite strumpor, nån mössa och sådär. 6 varor totalt. Dagen efter drog jag av alla lappar för att stoppa grejerna i maskin. Nån minut senare kom ett sms : Tag 3 betala för 2 på hela barnsortimentet. Först surade jag lite. Sen tänkte jag -Nej vad fan. Så jag tog med plaggen och alla lösa lappar till butik och gjorde ett omköp! 125 spänn är ändå 125 spänn.

Stönig som sagt. Det var ju inte så mycket pengar egentligen. Men jag hade inte kunnat klä på Frank den där fina bodyn utan att tänka hur onödigt dyr den varit eller bära min jacka utan att tänka på hur billig den hade kunnat bli. Usch vad onödigt, hade jag tänkt. Och jag ogillar när det är onödigt. Jag kan gräma mig länge över såna där fåniga saker. Så jag var var stönig. Och nu är jag nöjd och glad. :)


Nöjd och glad med min lördag är jag också för övrigt. Babysim! Alltid mysigt och roligt. Nu är det alldeles strax läggdags för lille herrn här. Mys! Sen blir det middag, film och glass. Mycket trevligt. Och oj vad jag är vuxen och småbarnsklichétrist ändå.... :D
Kommentera inlägget här: