Normandie och Bretagne. Del 4.


Sista stoppet på vår resa var hos trevliga familjen Zamparo på
Les prés Rousselins. Därifrån åkte vi och provsmakade Calvados på Boulard, käkade mera galetter och crepes samt njöt av det vackra området.

Normandie och Bretagne. Del 3.

image38

I Bretagne bodde vi på
Le jardin du Coramille i Baguer -Pican ca 20 km från St Malo. Vi hade valt att bo i en liten stuga i den stora prisbelönta trädgården! Ett bra val, för det var helt fantastiskt mysigt! Både stugan som var väldigt franskt inredd och trädgården med små sitthörnor utspridda i grönskan bland blommor, bambu och fiskdamm.


Därifrån gjorde vi en dagtur till Dinan, en mysig liten stad med mycket turister men ändå charmen kvar. I Dinan åt vi resans bästa galette, med skivat ankbröst och vitlökssmör på Creperie Ahna. På hemvägen åkte och kollade in Dinard, en klassisk badort med blåvitrandiga parasoll och dyr glass.

Vi var lägligt nog i Frankrike den 14 juli... då åkte vi till St Malo och tittade på ett galet maffigt och långt fyrverkeri, det pågick längre än något annat jag sett.

Normandie och Bretagne. Del 2.

Efter några dagar av harmoni åkte vi vidare. Vi stoppade i Rouen, den största staden i regionen. Tittade på och i den stora katedralen, och åt äcklig kyckling på en turistfälla som var det enda som var öppet, eftersom vi som vanligt ville äta för sent. Jag provade en klänning från Antik Batik och drog lite i några Sonia Rykiel-plagg, men köpte ingenting.

Efter att ha betalat 5 Euro för att åka över Pont du Normandie (Europas största bro?) kom vi till turistorten nummer ett i området; Honfleur. Det fanns tusen restauranger som alla serverade samma sak till samma pris. Precis som längs en strandpromenad på ett charterresmål. Visst var det mysigt, men inte riktigt vår kopp av te.
På samma sätt som Gamla stan i stockholm är väldigt fint, men inte en lördag i juli. Honfleur kommer nog mera till sin rätt tidigt på våren eller sent på hösten.

image37

Vi bodde på ett litet hotell; Les Cascades, mitt i Honfleur. På bilden ser man hotellskylten, en liten svart på vänstra sidan. Och från vårt fönster såg vi ut på den här lilla gatan. Otroligt pittoreskt och mysigt. Men jag föredrar B&B före hotell. Den största behållingen var att jag kom på att friterade kapris är knasigt gott.

Vårt nästa inbokade B&B låg i Bretagne. Men vi tog dagen på oss att köra dit. Först åkte vi längs kusten ner till Trouville och Deuville, riktigt gamla badorter som var kul att se men inte vad vi helst ville se så vi gasade på ner mot Bretagne.

Normandie och Bretagne. Del 1.

I juli 2004 åkte jag och Pojkvän till Frankrike. Vi spenderade tio dagar i Normandie och Bretagne. Det var den perfekta semestern på alla sätt. Inte flashig alls, vi höll oss till mindre städer och byar och hade det mest mysigt. Bodde på små trevliga Bed & Breakfast-ställen, åt 5-rätters-luncher, badade och tittade på lite av varje. Nu vill jag rekommendera mina favoriter.

Vi flög med Ryanair till Beauvais, och hade förbokat hyrbil där. På lagom avstånd hade vi hittat ett litet ställe som vi kände att vi bara måste bo på; hos Familjen Sedard i Vascoueil, på
"L'épicerie du pape". (Vi la egentligen hela resrutten utefter några olika B&B's.) Karine och Francois har restaurerat ett gammalt hus beläget i ett lugnt bostadsområde, Vascoueil är egentligen bara några gator stort. När vi kom bjöd de på cider från regionen och så småpratade vi om lite av varje, det är vad jag gillar mest med att bo på B&B, och känner inte att jag behöver börja bo på hotell istället.
Den här cidern blev lite av en hangup för oss under resten av resan. Eftersom vi reste i ciderregionen provsmakade vi cider på några ställen som vi körde förbi, men ingen cider var lika god som den Francois bjöd på.


I hallen möts man av en hylla sprängfylld med Vogue och ELLE och lite inredningstidningar, det kan ju börja sämre. Vårt rum var otroligt mysigt inrett, med omtanke om varje detalj. Men det bästa var nog ändå badrummet med det otroligt stora badkaret, på fötter. Trädgården är också trevlig, med massa rosor och träd. Här satt vi och läste, gosade med hundarna och katterna och åt picknickmiddag när vi inte orkade gå ut en av kvällarna.


Inte långt från Vascoueil ligger Lyons La Foret. En stor skog med olika vandringsleder. Vi valde att gå 4,5 kilometer. Då gick vi genom fin natur och stannade vid ett en f.d.kloster, Abbaye de Mortemer, där de höll guidade turer. Endast på franska, och  vi pratar inte många ord, men det var ändå kul. Jag älskar nämligen uppbyggda miljöer i museum, och det fanns det gott om. Varje rum var i princip ordningsställt, med gubbar i munkarnas privata rum, plastmat i köket och nyuppsydda gardiner i salongen som visade hur den senaste ägaren bott. På området såldes, på äkta turistsevärdhetsmaner, svindyr glass som vi såklart var sugna på efter promenerande i solsken. På vägen tillbaka till bilen valde vi fel stig, och hamnade på en som tog slut. Då fick vi erfara skillnaden mellan svensk och fransk skog. Marken i en svensk skog är täckt av barr och mossa, men i den franska täckt av lågt snår, som på håll ser grönt och fint ut, men vid närkamp visar sig vara fyllt av taggar.


Det finns även en liten mysig by med samma namn. Här, på "Les Lions de Beauclerc", åt vi resans godaste crepe: med mandelmasse-sås.  är adressen till l'épicerie du pape, och det är därifrån flera av bilderna kommer. Av någon anledning valde jag att inte köpa en cd-skiva med bilderna när jag framkallade mina kort. Ska inte göra något så dumt igen.
Rummet kostade 60 Euro per natt för två inkl. frukost, men är höjt något nu enligt hemsidan.