At our best behavior

Britta har en trevlig blogg och en fin lista på måndagar. Jag lånar konceptet.

 

 

Att vi mår så bra hittills, Ditte och jag. Ditte äter och sover och bara göttar sig. Som det ska vara. Nån kväll verkade hon ha lite ont i magen, men det var nog inte konstigt, som hon hade bälgat i sig... :D 
Jag pillar visserligen i mig en del alvedon och pronaxen enligt ordination men känner mig okej, har inte särskilt ont och orkar mer än jag förväntat mig. Vi var på vår första promenad igår, hela familjen. Premiärtur med dubbelvagnen! 

 

 

Att Frank har tagit det bra att bli storebror. Visst att vi får ha lite extra tålamod och låta saker ta tid, men på det stora hela har vi haft supermysiga dagar sen vi kom hem i torsdags! Nu är han däremot förkyld stackarn, snorig och med en ögoninfektion. Igår sov han i 3 timmar på dagen, mot 1 vanligtvis. Och vaknade ändå och var riktigt ledsen ganska länge. Ont i halsen och megamycket ögonklet. Så idag är jag glad att ögoninfektionen bara visar sig som lite röda ögon och att han vaknade efter luren med ett "Tittut! Sovit färdigt!"

 

Att min man är helt fantastisk. Han var ett sjukt bra stöd under hela förlossningen. Lugn, fokuserad, omtänksam. Och nu är han värsta braiga som storhandlat, tvättar, leker med Frank, lagar mat och plockar. Det gör han visserligen alltid men... Och ändå hinner han mysa med Ditte, krama på mig och njuta av den här speciella tiden.

 

Jag är även glad att amningen funkar men att jag inte är låst i soffan ändå. Hon är nöjd i bärsjalen hos Mannen eller på en filt långa stunder, så att även jag kan laga mat, ta disken, leka med Frank, eller blogga. :D Sen är det ju väldigt mysigt att sitta i soffan och bara snosa bebis också, så en hel del sånt blir det ju såklart. 

 

Life is gooooood!