Åh. Min vecka började storslaget, med Back. Det var en mycket underhållande visning. Sådär så att man blir lite full i skratt. Alltså på ett helt igenom positivt sätt.

Strofen  "Let´s go girls" ljöd i ljudsystemet och Ann-Sofie kom ut med modellerna efter sig på led och gick klappande tackvarvet. Jag vet inte vem som egentligen började och när, men för mig var det att göra en Viktor&Rolf. Då log jag.

Sen log jag i princip varje gång en ny låt började. Och jag är nog egentligen inte den som står och fånler sådär för jämnan. Och inte den som brukar bli nostalgisk heller, kanske har jag inte varit tillräckligt gammal förut. Men nu var jag det och it was 90-tal all over again. Det började med Four Non Blondes "Whats going on"och fortsatte i samma stil med Cranberries braiga "In your head". Sen hördes bland annat "My name is Luca" och till och med "Ironic" med Alanis Morissette. Låtar som alla kan lalla med till.

De svarta låga Doc Martens-skorna som modellerna bar genom hela visningen var väldigt mycket "när jag gick på högstadiet", liksom de många små knutarna de hade i håret. Att modellerna gick släpigt, nonchalant och nästan lite kutryggigt spädde på känslan av en svunnen tid då man inte behövde bry sig så mycket. Nostalgiskt. Roligt.

Det fanns spår av både grunge och punk, och klassiskt Ann-Sofie Back. Men kläderna kändes inte "been there, done that".
Lager på lager, oversizade jackor, nät - både leggings och brynjeklänningar, lösa byxor med korta smala ben, klänningar. I svart, grått, khaki, "tan", oliv, sand och ljusrosa. "Muted off-colours" kallar man det och jag tänker inte ge mig på att översätta det. Men det är väl vårens färger, ickefärgerna.

Jag gillade detaljerna; knutar, knappar och vridna parter, trenchdetaljer och påsydda knutna hängande armar runt höfter på byxor och klänningar. Det visades bland annat en sandfärgad skjortklänning och ett par olivfärgade byxor med trenchskärp på. Jag hoppas så att det blir möjligt att ni får se dem på Wardrobe stockholm fram på vårkanten.

Bra gjort hörrni, alla inblandade. Såklart Ann-Sofie Back. Robert Rydberg som stylade, Peter Andersson som gjorde håret och Anya de Tobon som sminkade.
Sveriges elit iochförsig, så det hade ju inte kunnat bli dåligt.