Brev väntade när jag kom hem igår. Från mamma, med kort från i påskas. Här är jag och hästen som mamma har på foder. Armania heter hon, men kallas alltid Röding. Visst är hon jättefin?! Och jättestor! Det var tur att det inte var hon som bockade av mig (Utan min ponny... som är 24 år...?). Här är vi i alldeles nya paddocken. Som också är stor, 25 x 50 meter, värsta braiga. Too bad att jag är hemma så himla sällan.