Två tjejer klev på och satte sig mittemot mig. Först noterade jag bara att de båda två hade på sig bohemchica blusar i naturvitt och jeansshorts, en hade avklippta och den andra uppsydda. Sen såg jag att de hade kilklackar i brunt läder båda två. Då började jag kolla lite noggrannare...
De hade även varsin stor väska i kolafärgat skinn. Superstora sportiga klockor i silver. Såna där läskiga gjorda naglar i exakt samma längd. Exakt samma orangebruna färg på benen. För mycket rouge. Och exakt samma örhängen. Det enda som skilde dem åt var färgen på det långa lätt vågiga håret.
Jag blev helt full i skratt. Men grejen är att jag tror inte att de var medvetna om det faktum att de gått ut som kloner. De hade liksom "samma men olika" på allt förutom örhängena.
Lägg nu till att de inte vara tonåringar, utan nånstans mellan 25 och 30... Håll med om att det är lite bisarrt?!?
Smartasmia
Hehehehe...klonerna anfaller:-)
Minna
Jag håller med. Bisarro.
Ida
Mia: Hahaha
Minna: Då var inte jag så bisarr som satt och glodde då... :D
ninni
är det inte lite så vi vill vara. som alla andra men lite annorlunda eller. mode är väl stilbildande. tänk om alla var lite mer som de kanske vill.
det är en trygghet att vara som grannen. lite tankar framför datan.....
Mli
Är det inte så det är då. Såå jävla booring..
Annie
Haha, det skulle jag velat sett ;)
6