At our best behavior
Hej vad det är flashigt att vara modell...
Komma många timmar innan visningen börjar. Vänta. Bli sminkad. Vänta. Få håret fixat. Länge. Vänta. Vänta lite till. STRESSA för att hinna med klädbyten/ se sval ut på catwalken. Sen är det över. Åka till nästa visning. Vänta. Bli sminkad. Vänta. Få håret fixat. Vänta. osv osv osv

Jag skulle aldrig palla att vara modell! (Inte för att jag på något sätt skulle passa som det, men om vi ponerar att jag vara 10 år yngre, 10 cm längre och 10 (snarare 20) kilo lättare...) En dag kanske. Men flera visningar varje dag i flera veckor flera gånger om året. No way! Håller mig på andra sidan på olika sätt istället. 

23226-926
Smartasmia

Jope - det är väl egentligen inget direkt glamouröst jobb. Håller däremot INTE med om att fröken Ida inte skulle kunna funka som modell. Den mest intensiva perioden på min icke professionella (mer åt lekmanna) karriär hade jag runt 30-årsstrecket - och jag blev tillfrågad i höstas om att vara med i Mikas "Casting" d v s avdelningen för lite äldre, unga, normala, stora, små modeller med gemensam nämnare "speciellt utseende". Och det har du verkligen snuttan - du är vacker! Likaså är din kollega Malin. Nog om detta: det är urkul att du plåtar nu (för affärena) och ser modekarusellen ur ett annat perspektiv. Kram

Ida

Mia: Tack snälla, du är alltid så gullig!
När jag var stylistassistent på en hel del plåtningar var det inte ofta jag avundades modellens jobb. Det verkade så enformigt och segt, och det var inte alltid stämningen i teamet var på topp, stylisten kunde vara missnöjd med hur modellen såg ut och det lös liksom igenom även om hon inte sa något. Men den stackars modellen skulle ändå känna sig snygg och lyckas prestera.
Nej titta på visningar känns bättre :)

Skriv en kommentar
Namn*
E-postadress*
Blogg-adress